Vilken dag!

Ljuvlig sommardag. Fylld av glädje och gemenskap. Vår egen lilla familj plus på eftermiddagen också svärdotterns bror och flickvän. Lille M var i sitt esse, så som det ska vara när man är helt frisk och inte påverkad av förskolesmitta. Han har nästan varit sjuk varenda vecka sedan han började där, i februari.

Lyckan när morbror anländer i sin gamla militärjeep och M får sitta i sätet och känna på ratten. ”Pappa, pappa – jatt, jatt! (är lika med ratt alltså). Fafa – jatt, jatt. Oss killar emellan liksom. Så många skratt. Älskade onge!

Kaffe (för vissa), jordgubbar och glass på förmiddagen. Hjälp så gott! Senare slukade M heeela lunchportionen bestående av makaroner och korv Stroganoff. Han sov som en stock under lunchvilan medans hans farmor och farfar var iväg och käkade snabbmat och sedan besökte (nya) lägenheten.

Eftermiddagsfika m morbror m.fl. Gottigottgott. Fotbollsträning och jeepbesök. Kan det bli bättre!!?

På hemvägen stannade vi och fotograferade en åker med häftiga fåror, potatis kanske. Eller?

6 kommentarer på “Vilken dag!

  1. Tänk att få uppleva lyckan ni säkert kände den härliga dagen. Livet kan inte bli mycket bättre och harmonin går igenom inlägget och rakt in i mig. Jag sitter här och känner hur skönt och fint ni hade det tillsammans med familjen och framför allt med Lille M <3

    Gilla

  2. Tänk vad barnbarn kan förgylla livet! Glädje och tacksamhet, det är vad man känner.
    En härlig dag att bära med sig länge.
    Och visst är det potatis! Kanske är det storodlare Olssons potatisfåror ( Algutstorp).
    Ha det gott!

    Gillad av 1 person

  3. Nog är det väl förunderligt det här med småpojkar och deras fascination för traktorer, grävmaskiner och annat som låter och har sig! Från det att minstingen i Malmö kunde sitta upprätt i sin vagn, har detta varit det allra roligaste och med spännande att titta på och dessutom hur länge som helst! När jag själv fick en son – efter två döttrar – skulle jag bli en sån bra och modern mamma. Gav honom dockor och en låtsasspis. Dockan hamnade i garderoben; jag tror inte att han EN ENDA gång lekte med den. För övrigt håller jag med övriga skribenter här, vad beträffar glädjen som lyste rakt igenom hela inlägget! /Elisabet

    Gilla

    1. Förunderligt är ordet. Jag har själv funderat på att köpa en docka (e.dyl), men har nog redan gett upp.
      Nu har han börjat intressera sig för att ”bygga, bygga”, alltså Duplo/Lego. Det ska vi uppmuntra.
      Vår son sms:ade på kvällen och berättade att de tyckte likadant som vi; en så fin sommardag.
      Tack Elisabet! ❤️

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.