Sitter här och småskrattar åt våra beteenden här hemma, och inser att livet under det senaste året har varit (och är) mycket torftig. Det händer sällan nåt, man umgås inte med andra än familjen, åker inte kollektivt, går inte på stan och slinker in på ett café och fikar, strosar inte runt i affärer, åker inte till/vistas i gymmet. Till och med inhandling av mat har förvisats till nätet. Funderar just nu på när det senast var som jag köpte ett nytt klädesplagg. . .
Maken berättade häromdagen att när han vaknar på morgonen så kan hans första tanke vara, till exempel som idag en onsdag: Jippie, ikväll är det Mästerkocken på tv.
Hjälp – ja ni fattar, det går utför.
Ja, halleluja för bra tv, – och radioprogram! Vilka räddare i ”nöden” (det går ingen nöd på mig, men det är ändå härligt med intressanta program).
GillaGilla
Tack Elisabet.
♥
GillaGilla
Äsch då! Mästerkocken är väl inte det sämsta att tänka på direkt när man vaknar?! :-)
GillaGilla
Sant. Det kunde vara värre. ;)
GillaGilla
Tur att det finns lite streamingtjänster också. Och att det nästan är vår!
Det är ett år sedan på fredag sedan vi sist var ute på något där det samlades ett antal människor, ett quiz på Glasets hus i Limmared.
Har besökt restauranger under året dom gått, det är väl det mesta uteliv som vi ägnat oss åt.
GillaGilla
Tack Anna-Lena.
Ja vi är många som lever på ett liknande sätt.
(å en del som inte gör det…)
GillaGilla
Förstå helt och hållet.
Det jag ofta tänker på när jag vaknar är vad jag ska ha till middag och börjar längta efter bullen till eftermiddagsfikat! Då är det också ganska lågt vatten!
Tur man också kan skratt och skoja lite om eländet!
GillaGilla
Hihi.
Tack för en härlig och uppiggande kommentar Lena.
GillaGilla
Lycka kan vara att hitta glädje i det lilla :D
GillaGilla
Ja verkligen!
♥
GillaGillad av 1 person
Jag håller med…& det lär dröja länge ännu till det är någorlunda normalt om det nu blir så någon gång?
GillaGilla