Vilket proffs!

Så glad när jag gick ut från lab:et på vårdcentralen idag.
Jag hade nämligen mött ett riktigt proffs.

I vanliga fall skall det kännas, kännas och åter kännas på mitt/mina armveck för att kunna uppfatta en tillstymmelse till vener, lämpliga att sticka provtagningsnålen i. Det skall tas fram värmepåsar som jag skall sitta och hålla på armvecken eller alternativt händerna, det skall bytas till andra typer av tunnare nålar och personen skall be om ursäkt om och om igen.

Med andra ord, jag är väldigt svårstucken. Många gånger har jag känt mig som en levande nåldyna när jag gått ut från olika provtagningsrum – både inom primärvården och på olika avdelningar på sjukhus. Lite trött på hela förfarandet som så ofta alltså upprepas. Positivt är att jag genom livet blivit härdad av allt detta och jag är definitivt inte spruträdd.

Men idag så blev det nästan ett ”halleluja-moment”. ;)
En ganska ung kvinna ropade upp mitt namn och jag befarade det värsta.
Men mina onda aningar kom på skam.
Inte det minsta osäker, inget prat om vilket armveck, ingen kommentar om svårhittade vener…
Kände efter venen 2-3 sekunder, tog fram den vanliga stora nålen, kände snabbt igen och PANG rätt in i venen – och blodet forsade ut i cylindern.
Vilket proffs!

Glad i hågen tog jag sedan en rask 40-minuters promenad hem.
Vardagslycka. ♥

6 reaktioner på ”Vilket proffs!

  1. Monet skriver:

    En del bara kan det här. Jag är lika svårstucken som du och blir ofta en svettig plåga för den stackars håltagaren som får ge upp och hämta kollega. Men de som kan, de vet att de måste känna efter på rätt sätt och inte bara sticka på måfå som många gör. De som klarar det direkt har ofta god erfarenhet (i mitt fall har man många gånger fått skicka efter folk från intensiven eller operation eftersom de knappt gör annat och då går det direkt). Håller med om att det är sällsynt skönt när det går bra på en gång och man slipper vara svartblå över hela armarna i veckor efteråt!

    Gilla

  2. Ja, du Nåldynan… Då ska du se hur jag är konstruerad! Man har letat efter mina blodkärl med mikroskop, miniu-båt och blodhund – utan att finna mer än nån enstaka förvildad blodplätt. Varje provtagning är lika med en större operation, och jag förstår inte att jag trots allt lever. ;)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.